åsikt: vem älskar en musikskapare?
Det är något av en tradition att få använder K-ordet i valrörelsen. Jag talar alltså inte om Kärnkraft eller Krigshot eller Kunskap utan om Kultur. Och även om kulturen är van att verka i slagskuggan av andra samhällsfrågor så känns det ovanligt tyst just i år. I en undersökning gjord av Demoskop (28 juli – 2 augusti), där respondenterna fick välja tre frågor från en lista, prioriterar väljarna följande frågor: Lag & ordning, sjukvård, skola/utbildning, flyktinginvandring, klimat & miljö. Kultur hamnade först på 26:e plats. Frågan är om det är för att väljarna inte bryr sig eller om vi tar den för given. Den här texten är en liten ingång till dig som vill att musik skall fortsätta att skapas, spelas och spridas. Och det kanske kan vara på sin plats att påminna om det lite slitna Ernst Wigforss-citatet? "Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt vore vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan att skapa maximalt. Dansa, måla, sjunga - ja, vad ni vill. Frihet!"
Förutsättningarna för att skapa och tillgängliggöra kultur är i hög grad avhängiga kulturpolitiken. Bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik och de sociala trygghetssystemen är andra områden som i hög grad påverkar möjligheten att ta del av kultur, att delta i kultur och att på ett hållbart sätt ha kulturen som ett yrke. Jag har i tidigare ”åsikt” skrivit om hur pandemin satt fokus på utövarens villkor. Ändå är det en diskussion som har falnat efter pandemin och kulturskaparna jobbar nu själva bäst för att fylla de ekonomiska och kreativa hålen efter år av arbetsförbud. Vad som nu ligger i vågskålen är om vi kommer se samma mönster när nästa kris kommer (om den t o m inte redan är här) eller om vi kan skapa ett fundament för en mer hållbar tillvaro för frilansande kreatörer.
Musikcentrum (som riksorganisation och som regionala föreningar) är partipolitiskt obundet men verkar kulturpolitiskt för att musik och musikskapare skall få en större betydelse i samhället. Kulturpolitik har i princip alltid fokuserat på distribution och tillgänglighet till kultur. Vi vill sätta fokus på musikskaparna och utövarna och jag ger några ingångar till att närma sig kulturpolitiken ur skaparens perspektiv.
Alla vi som vill att kulturen i allmänhet och musiken i synnerhet skall utvecklas har nu chansen att sätta riktningen genom hur vi röstar. Här är några områden som är direkt avgörande för hur musikskapare skall kunna försörja sig men som även påverkar deras mående, ekonomi, sociala trygghet och kreativa miljö - de viktigaste aspekterna som påverkar den individuella musikern, låtskrivaren, artisten eller kompositören. På en del av dessa områden har dina val på kommunal och regional nivå en minst lika stor betydelse. I slutet finns länkar till riksdagspartiernas kulturplaner men också några viktiga intresseorganisationer som verkar för musiker och musikskapares villkor.
Upphovsrätt:
Ett komplicerat område att sätta sig in i, inte minst eftersom den digitala utvecklingen internationaliserat musikanvändandet mer men också satt traditionella modeller ut spel, samtidigt som den är helt avgörande för musiklivets framtid och den enskildes långsiktiga överlevnad. Det finns idag fler sätt att tjäna pengar på musik samtidigt som det finns oändligt många sätt att inte göra det. Att ha koll på hur ens verk är registrerade gör en enorm skillnad för musikskapare och vi menar att upphovsrättsorganisationer som Stim, PRS och andra har en avgörande betydelse för långsiktigheten hos musikskapare. Om man ändå väljer att upplåta sin musik på annat sätt är det viktigt att ha en kunskap om vad det innebär. Användning av friköpt musik är en annan fråga som delvis handlar om politik, t ex inom SVT och SR och hur politiken relaterar till detta har en inverkan på varje enskild musikskapare.
Tips: Se efter vad partierna tycker om upphovsrätt, hur de resonerar kring musikskapares rätt att få betalt för sina verk. Se också vad de anser om det s.k. DSM-direktivet från EU som avser att anpassa upphovsrättsliga regelverk till den senaste tekniska utvecklingen. Ta reda på vilka politiker och partier som har kunskap och strategi kring det nya digitala landskapet. Vilka partier värnar upphovsrättsskyddad musik och vilka tycker att friköpt musik är helt okej?
Livescener:
Musiker är beroende av en livemarknad både för att försörja sig men också för att utveckla sin musik och bygga en fanbase för en långsiktig karriär och framtida intäkter. Hur väl den fungerar handlar om allt ifrån hur man bygger och utvecklar en stad till hur man stöttar en bred flora av arrangörer och deras musikverksamhet. En viktig del för många musiker är exportmarknaden och andra har en helt avgörande del av sina inkomster från musik för barn och unga.
Tips: Se efter vilka förslag partier och politiker har på dessa områden. Om man har åtgärder för att stoppa klubbdöden, hur man ser på var dessa scener skall finnas, om man vill stötta musik för barn, och inte minst hur man tänker se till att den svenska musikexporten kan fortsätta utvecklas. Ta reda på vilka partier (lokalt, regionalt eller nationellt) som lyfter frågan kring gager och ersättningar för artister och musiker.
Ekonomi & trygghet:
I de flesta internationella jämförelser så har Sverige fortfarande ett väl utvecklat trygghetssystem med sjukpenning och arbetslöshetsersättning för den som en längre eller kortare tid hamnar utanför arbetsmarknaden. MEN för frilansare med enskild firma saknas i princip denna trygghet. Efter millennieskiftet gjordes också stora förändringar i a-kassesystemet vilket gjorde att många artister tvingades in i eget företagande. De undersökningar Musikcentrum gjorde under pandemin visade konkret att en tredjedel av Sveriges professionella musiker och artister drabbades så hårt att mer än en tredjedel lämnade yrket. Om man lägger till saker som de flesta anställda betraktar som självklart som semester, tjänstepension och andra förmåner så är musikskapande i Sverige jämfört med många andra länder avsevärt mycket mer otryggt.
Tips: Ta reda på vilka förslag och satsningar partier och politiker vill göra på arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdet. Se hur de resonerar kring a-kassa, möjlighet att gå mellan arbetslöshet och verksamhet. Ta också reda på var de står när det gäller att kunna marknadsföra sig som artist medan man är arbetslös (hemsida, sociala medier etc).
Familjeliv och mående:
För de allra flesta är företeelser som föräldraledighet, sjukskrivning, en tillgänglig sjukvård och t o m företagshälsovård en självklarhet. Rehabilitering är något som skall fungera utan att ens karriär är i fara, samma sak gäller föräldraskap. För en frilansande musiker, artist och musikskapare är detta inte på något sätt en självklarhet. En förslitningsskada kan få ödesdigra konsekvenser och att vabba när barnen är sjuka kräver en enorm planering, för att inte tala om att kombinera föräldraskap och turnéverksamhet. Den uppmärksammande brittiska rapporten Can music make you sick skapade stor uppmärksamhet. Den visade att det fanns en stor mental ohälsa bland musiker och musikskapare och att det var oerhört viktigt att rikta åtgärder till denna grupp både för att förebygga och behandla. Här är länder som Storbritannien långt före Sverige och om man vill ha musiker som orkar en hel karriär måste detta område stärkas även här. Det kan handla dels om utökade möjligheter till behandling och rehab men också mer flexibla stödfunktioner för musiker som har ett geografiskt rörligt liv med nya arbetsplatser varje dag.
Tips: Ta reda på vilka partier och politiker som lyfter dessa frågor och vilka förslag de har för att skapa en bättre och tryggare psykosocial situation för både artister, musiker och deras familjer och anhöriga.
Marknad & framtid:
Sverige är fortfarande ett oerhört framgångsrikt land vad gäller musikexport. Men att stötta en marknad kräver politiska initiativ och vi har ofta kritiserat politiker för att se musikalisk framgång som något som kommer med dricksvattnet eller finns i luften vi andas. Ytterst få andra länder satsar så lite på åtgärder som säkrar en framtid. De flesta länder har också direkt och riktad stöttning till synlighet som syftar till att just utveckla sin plats på en nationell eller internationell marknad. Detta har vi skrivit tidigare och det är lätt att konstatera att Sveriges kulturpolitik är väldigt omogen i det avseendet. Förståelsen för hur man kan stötta alla genrers synlighet saknas.
Tips: Ta reda på vad politiker och partier säger och tänker om allt från Kulturskolan till att stötta musikexport och öka publiken både i Sverige och utomlands. Hur vill man stötta musikskapares möjligheter att bli mer synliga och därigenom öka sin publik?
Musikens frihet:
Vi driver idag ett residens för ukrainska musikskapare på flykt. Gemensamt för dem är att de representerar en musikkultur som enligt angripare inte existerar, och att de har sett sina förutsättningar att skapa musik utraderade i hemlandet. I Sverige har vi idag en stor musikalisk frihet men det är en frihet som vi i ett internationellt perspektiv kanske inte skall se som helt självklar. Även i Sverige har vi sett olika former av censur genom åren och även idag är en del musikgenrer kraftfullt omdebatterade.
Tips:Ta reda på vad politiker och partier tänker kring konstnärlig frihet i allmänhet och musikalisk i synnerhet. Ta reda på ifall de har förslag kring censur och begränsningar, eller kanske snarare står för att stötta fristadsmusiker och har en mer öppen hållning.
Mångfald och jämställdhet:
Det svenska musiklivet är långt ifrån jämställt. Varken när det gäller personer i beslutspositioner, i breda personalgrupper eller representation på scenen, vare sig det handlar om teknikfunktioner eller utövare. Ojämlikheten ses i albumutgivning och när det gäller spelningar i både linjär och strömmande media. Inkomstskillnader slår igenom på såväl scenen som på arbetsplatser. Detta gäller även inom upphovsrättssällskap. Vissa genrer är mer jämställda och andra mindre, och även om situationen förändras så är Musikcentrums hållning att talang fördelas lika men möjligheter och förutsättningar gör det inte. Vi anser att normer, patriarkala strukturer och en seglivad kultur inom musiklivet är en del av anledningen.
Dessa strukturer är än mer seglivade om vi talar om mångfald i ett vidare begrepp som social tillhörighet, etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet, funktionsvariationer etc. Vi anser att om musiklivet skall utvecklas måste all talang tas till vara, och att det också är en oavvislig rättighetsfråga. Alla har inte rätt till framgång men alla har rätt till lika möjligheter att nå den.
Tips: Ta reda på vad politiker och partier tycker kring politikens möjligheter att skapa ett mer jämställt musikliv. Hur jobbar man med att lyfta fram förebilder, skaffa breddade erfarenheter och skapa bra miljöer i exempelvis kulturskolan. Stöttar man det jämställdhetsarbete i musiklivet som organisationer som Popkollo, Impra, Epos etc bedriver?
Länkar till samtliga riksdagspartiers Kulturprogram i storleksordning efter mandat (kolla även upp övriga partier som du överväger att rösta på):
Socialdemokraterna:
Moderaterna:
Sverigedemokraterna (länk till hela partiprogrammet, se punkt 7):
Centerpartiet:
Vänsterpartiet:
Liberalerna:
Miljöpartiet:
Länkar till intresseorganisationer:
KLYS (Konstnärliga & Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd):
Keychange: (global organisation som arbetar för jämställdhet där man bl a hittar mycket statistik och argument för jämställdhet)
Länkar till tidigare "buller/åsikt" kring relevant musikpolitik:
Buller 11 om konstnärers situation: